Under den senaste tiden har kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl varit föremål för omfattande mediediskussioner. Tidigare memoarer publiceras på nytt och TV-serien ”Tjernobyl” av HBO ger en detaljerad bild av vad som hände då. Serien visar bland annat hur enorma mängder strålning kan påverka människokroppen i allmänhet. Strålning förknippas ofta specifikt med kärnkraftverk och radioaktiva ämnen skapade av människor, men i själva verket kan det diskuteras på ett mycket bredare plan. Vilken effekt har låga doser av strålning på ögonen, ett av våra känsligaste organ? Vilka typer av strålning finns det och vilka borde vi vara mest bekymrade över?
Oväntad mängd strålning
Strålning från olika källor i vår omgivning kan delas in i naturliga och konstgjorda. Naturlig strålning utgör sällan någon större fara för oss människor eftersom vi är anpassade till den. Det mänskliga ögat utsätts för ultraviolett, infraröd och joniserande strålning samt mikrovågor. Mindre doser av radioaktiva ämnen når oss från rymden (0,3 millisievert per år), från jordbaserade källor (0,6 millisievert per år) såväl som från mat som vi äter dagligen. Det finns dock en annan sida av myntet – strålningskällor skapade av människan, som datortomografi, röntgen och apparater för hushåll, jordbruk och industrier. Dessa inkluderar de elektromagnetiska vågor som skärmar och radioapparater avger, samt radioaktiva isotoper och ämnen som släpps ut i luften genom kärnkraftverksprocesser. Inom EU är det dessutom tillåtet att mat bestrålas med joniserande strålning för längre hållbarhet eller för att bli mer resistent mot skadedjur. Den årliga mängden strålning, utöver den naturliga, får inte överstiga cirka 1 millisievert per år, men den genomsnittliga personen som har en hälsosam livsstil utsätts för 1 till 10 millisieverts strålning varje år, beroende på vilken miljö de vistas i.
Faran vi inte tänker på
När människokroppen utsätts för strålning bildas fria radikaler som skadar cellerna, vilket kan leda till att cellerna dör. Även cellernas DNA – deras genetiska ämne – påverkas. Vid höga nivåer av strålning kan kroppen inte längre generera nya celler. Flera epidemiologiska studier av överlevande från katastroferna i Hiroshima och Nagasaki, barn som växt upp i Tjernobyls riskzoner, samt piloter, astronauter och radiologer har bekräftar sambandet mellan strålning och kataraktutveckling (grå starr). I rymden utsätts astronauter för mer strålning än vad en kärnkraftsverksarbetare gör – om man tillbringar 10 dagar i rymden motsvarar det den mängd strålning en person på jorden skulle utsättas för under 4,3 år.
Enligt den amerikanska folkhälsomyndigheten CDC (Centers for Disease Control and Prevention) rekommenderas piloter som utsätts för höga doser av kosmisk strålning och ultraviolett solljus att ta en paus mellan långa flygningar. Besättningspersonal rekommenderas att sluta flyga under graviditeter, då strålningen under en enda transatlantisk flygning i vissa fall motsvarar den dos som rekommenderas under hela graviditeten.
Ultraviolett strålning är en av de största riskfaktorerna när det gäller sjukdomar på näthinnan och hornhinnan, inte bara för piloter och astronauter utan även för gemene man. För en person som inte tar hand om sin syn kan till synes ofarliga ultravioletta strålar orsaka den största skadan. Solglasögon är ett viktigt skydd under soliga dagar. Enligt Lina Soceviciene, ögonläkare och mikrokirurg vid Lirema Eye Clinic, tränger ultravioletta strålar genom hornhinnan även under soliga dagar. De når sedan näthinnan och filtreras genom linsen för att gå ännu djupare in i näthinnan. Som ett resultat kan långvarig exponering för dessa strålar orsaka sjukdomar som fotokeratit (snöblindhet), grå starr, makuladegeneration (förändringar i gula fläcken), ögonlockscancer samt skador på horn- och näthinna. Vissa sjukdomar är enklare att undvika, till exempel fotokeratit i form av rodnad och tårande ögon. Även om det orsakar obehag så leder dessa symptom sällan till några komplikationer, men andra kan ha allvarliga konsekvenser.
Även mikrovågor kan orsaka skador på ögonen. Ögon absorberar en enorm mängd mikrovågor varje dag eftersom många tillbringar allt mer tid framför datorer och smartphones. Det finns många smarta enheter och smart teknik i våra hem idag och de är den största källan till elektromagnetisk strålning. Enligt den internationella studien ”Interphone” som gjordes av Världshälsoorganisationens internationella cancerforskare har användningen av mobila enheter i Australien, USA, Norge och Sverige inte bara orsakat huvudvärk, yrsel och nedsatt minne, utan även hörsel- och synskador. En överdriven användning av smarta skärmar orsakar torra ögon. Då väljer många att köpa ögondroppar, men en hel del av dessa preparat kan innehålla hormonella ämnen, och om de används under en längre period kan de faktiskt förvärra situationen och orsaka biverkningar. Något som kan leda till att man hamnar i en ond cirkel som skadar ögonen.
Receptet för friska ögon är att ta hand om dig själv
Även om det finns ett flertal strålningskällor i vår vardag säger doktor Lina Soceviciene att människor inte borde oroa sig så mycket för det. ”Den medicinska utvecklingen pågår ständigt och den medicinska röntgentekniken som används på läkarmottagningar uppfyller de standarder som finns för strålningsexponering, särskilt om en man inte använder en röntgenmaskin ofta. Rent allmänt kan man alltid ta hand om sin hälsa och bibehålla en god syn genom att röra på sig, äta hälsosamt, göra regelbundna hälsokontroller och begränsa tiden framför ”skärmar.” Läkaren rekommenderar att man väljer UV-skyddande glasögon märkta med UV400. Denna typ av skydd begränsar den ultravioletta strålningen med upp till 100 procent, vilket ger ögonen ett maximalt skydd. Låt dig inte luras av moln – ultravioletta strålar passerar genom dem och även genom dimma. Undvik även att titta direkt på solen, håll ett bra avstånd när du använder smarta enheter och stäng av dem när du är klar. Genom att eliminera så många strålningskällor som möjligt kan vi minska eller till och med undvika akuta samt kroniska defekter på ögonen orsakade av strålning. Det är också bra att göra en synkontroll minst vartannat år.