Närsynthet (myopi)

Myopi (latin: myopia) eller närsynthet är ett av ögats brytningsfel och beror på bristande förmåga att bryta ljusstrålarna.

Myopi beräknas vara en av de vanligaste synstörningarna i världen och nästan 2,6 miljarder människor är drabbade. En närsynt person ser avlägsna föremål dåligt, eftersom bilden skapas framför näthinnan.

Symptom som huvudvärk och trötta ögon kan också förekomma. Myopier som inte bär glasögon kisar ofta, eftersom bilden blir skarpare då. Närliggande föremål är väl synliga när strålarna korsar varandra i näthinnan. Faktum är, att när ögat på en närsynt människa ser ett avlägset föremål, korsar strålarna varandra utan att nå näthinnan. Detta beror vanligtvis på ögonglobens långsträckta form eller en överdriven brytkraft hos det optiska systemet (t.ex. den utskjutande hornhinnan). Myopi korrigeras med konkava linser. Hög grad av myopi ökar risken för grå starr, glaukom (grön starr) och näthinnelossning.

Orsaker till närsynthet

Orsakerna till myopi har inte klargjorts exakt, men flera viktiga genetiska och miljömässiga faktorer som bidrar till utvecklingen av myopi har identifierats:

• Ärftlighet – många anser att detta är den viktigaste faktorn. Om båda föräldrarna är närsynta, utvecklar deras barn vanligtvis närsynthet vid 18 års ålder. Om båda föräldrarna inte har synproblem, minskar chansen att barn utvecklar närsynthet till 8 %. Ärftliga genetiska faktorer kan också leda till defekter i ögats protein, och detta protein är viktigt för att bibehålla ögats hudstruktur. Ögonvitans biomekaniska defekter är förknippade med patofysiologi och utvecklingen av myopi.
• Ögonarbete på kort avstånd – lång, stressig och tröttande läsning eller skrivande; tittande på datorskärm, telefon och tv-skärmar på nära håll; otillräcklig belysning på arbetsplatsen; felaktig hållning vid läsning och skrivande.

Ofta har närsynta med ett litet brytningsfel lättare att göra små jobb på nära håll än personer med normal brytning. Detta beror på att bilderna i näthinnan är större vid närsynthet. Av samma anledning är närsynta mer benägna att klaga på ”det svarta” som rör sig framför ögonen, ”flygande flugor” som grumlingar på glaskroppen kallas. Dessa molniga myopier förekommer ofta i ögonen, och på grund av den resulterande större skuggbilden de kastar, upptäcker det närsynta ögat dem lättare än ögat med normal brytning. Närsynta upplever symptom på åldersrelaterad långsynthet lite senare än andra.

Typer av närsynthet

De olika typerna av närsynthet är:

• medfödd myopi (latin: myopia congenita) – en relativt sällsynt form av närsynthet, upptäcks ofta under de första dagarna av ett nyfött liv och leder till utvecklingsstörningar i ögongloben.
• skolmyopi eller axial myopi (latin: myopia axialis)myopi som förekommer hos barn i skolåldern, kallas därför även skolnärsynthet. Myopin börjar vid sju eller åtta års ålder som ackommodationsspasm eller pseudomyopia (falsk myopi). Den förvandlas senare till verklig myopi och kan utvecklas med mer än 1,0 D per år. Ögats axel förlängs och barnet klagar över att det inte ser vad som står på tavlan.
• myopia complicata – myopi på grund av anatomiska förändringar i ögat, vilket resulterar i synförlust.
• refraktiv myopi (latin: myopia refractiva) – myopi orsakad av överdriven brytkraft i det optiska ögonsystemet.
• tillfällig närsynthet (myopia transitoria) – en typ av närsynthet som uppstår vid olika sjukdomar (diabetes) eller som en biverkning av medicinering.
• myopia nocturna – myopi som förknippas med emetropia. Den uppstår i mörker och försvinner med ökande ljus.

Grader av närsynthet

Det finns tre grader av närsynthet:

• låg (upp till -3,0 D);
• måttlig (från -3,25 till – 6,0 D);
• hög, hög grad (mer än -6,0 D).

Allvarlig myopi (≥ – 6,0 D) förekommer hos en sjättedel av alla patienter och är mer benägen att ge komplikationer såsom retinalavskiljning, koroidal neovaskularisering, grå starr, glaukom och atrofisk makuladegeneration. Därför är det viktigt att upptäcka symptom på myopi och få vård i tid.
Isometrisk (lika) och anisometropisk (olika) myopi beror på om man har samma grad av myopi i båda ögonen. När det gäller astigmatism är den uppdelad i två olika former av astigmatism. Typen av myopi beror på åldern då en person diagnostiseras med närsynthet; den kan vara medfödd, tidig (i förskoleåldern), inträda i skolåldern eller sent (som vuxen). Beroende på typen av myopi kan utvecklingen vara stillastående, långsam (mindre än 1,0 D per år) eller snabbt ökande (1,0 D och mer per år).

Behandling och förebyggande av närsynthet

Myopi korrigeras vanligtvis med glasögon eller kontaktlinser med negativ optisk effekt, dvs. med konkava linser. Kirurgiska tekniker, som synkorrigering med laser, kan också användas och mindre vanligt – i fall av höggradig myopi – intraokulär korrigering. Det finns för närvarande flera vetenskapligt baserade sätt att korrigera närsynthet;

• glasögon är det vanligaste sättet att korrigera närsynthet (se hur man väljer glasögon). Att bära glasögon kan dock också orsaka ett antal besvär – de blir ofta smutsiga, dimmiga, glider och faller av, stör vid sport och andra aktiva aktiviteter, begränsar sidosynen samt stör den rumsliga uppfattningen (viktigt för förare). Om de går sönder kan glasskärvor komma i kontakt med ögonen och orsaka allvarliga skador.
• kontaktlinser är bekvämare än glasögon och man slipper många av nackdelarna med glasögon, vilket värderas i det moderna samhället. De har emellertid också sina nackdelar – långtidsanvändning kan ge hornhinninflammation/keratit, det kan kännas som om du har främmande partiklar i ögat, vissa kan få allergiska reaktioner, du måste följa skötselkraven noga, det kan vara obehagligt för vissa att sätta i kontaktlinserna och du kan tappa dem.
• lasermyopi-korrigering är en procedur som utförs på personer som fyllt 18 år och har en stabil form av närsynthet. Det finns två huvudsakliga laserkorrigeringstekniker – LASIK- eller LASEK-operation, som garanterar att patienten får normal syn utan begränsningar.
• intraokulär korrigering – appliceras vid höggradig närsynthet eller långsynthet och hög astigmatism, när dessa defekter inte kan rekommenderas eller korrigeras med laser. Detta är ett säkert och effektivt sätt att korrigera.

För att kontrollera utvecklingen av närsynthet rekommenderas:

• regelbundna ögonundersökningar
• att begränsa ansträngning av synen
• att tillbringa tillräckligt med tid ute i friska luften (särskilt när det gäller barn)
• att utföra ögonövningar medan du utvecklar ackommodation, dvs. ändrar synavståndet för ögonen genom att växla mellan att titta på avlägsna och nära objekt. Ta en paus och titta på ett objekt minst 6 meter bort i 20 sekunder. Detta rekommenderas att du gör var 20:e minut.
• att arbeta i korrekt belysning. Om du arbetar på dator är det viktigt att inte ha några reflektioner i skärmen.

Boka ett närsynthets-test med en ögonläkare vid Lirema ögonklinik. Kliniken har erfarna ögonläkare och mikrokirurger, som tillämpar de mest avancerade metoderna för diagnos och behandling av närsynthet (myopi).

Välkommen att fylla i ett gratis frågeformulär och ta reda på om synkorrigering med laser är lämpligt för dig: www.lirema.se/online-forundersokning