E-konsultation

Global förorening: vi bidrar också till den, när vår synskärpa förändras

Det extremt snabbt föränderliga klimatet, uppkomsten av sjukdomar som vi aldrig tidigare har sett och den ständiga föroreningen av luft och hav är bara några av konsekvenserna av överdriven konsumtion. Utan att tänka på det, använder vi varje dag hundratals föremål som bidrar till global förorening på lång sikt – glasögon och kontaktlinser är inget undantag.

Varje år konsumerar jordens befolkning cirka 300 miljoner ton plast, varav 50 procent är engångsplast som också inkluderar endagslinser och glasögondelar. Det tar upp emot 500 år innan plasten bryts ned och mer än 8 ton hamnar i haven varje år. Hos 90 procent av sjöfåglar hittar man plastbitar i magen, och i 1 av 3 däggdjur hittar man fastnat skräp från havet – siffrorna är verkligen alarmerande.

Källsorteringsproblemet är inte löst

Enligt Eglė Juzėnaitė, ögonläkare vid ögonklinik ”Lirema”, har en person med nedsatt syn i genomsnitt tre par glasögon per år: vanliga synkorrigerande, läsglasögon och polariserade solglasögon. När synskärpan förändras eller glasögonen används vårdslöst, byter man synkorrigeringsmedel oftare.

”För att spara natur- och energiresurser uppmuntras du att lämna föremål du inte använder till andra, och följa reglerna för sopsortering för sådana som inte längre är lämpliga att använda. Glasögonen är vanligtvis tillverkade av olika material – bågarna är gjorda av plast, aluminium, stål eller guld – vilket gör dem mycket svåra att återvinna”, säger läkaren.

Glasögon som samlas in och lämnas till utvecklingsländer kan sällan anpassas till en ny användare. Man tror att man sparar pengar om man lämnar gamla glasögon till en ny bärare, men leveranskostnaderna till ett utvecklingsland glöms dock lätt bort. Först måste glasögonen samlas in och transporteras till den nationella uppsamlingsplatsen. Sedan sorteras glasögonen samt inspekteras, rengörs, märks och skickas till mottagaren där de lagras före användning.

”Denna process kräver stora transport-, energi- och personalresurser. Studier visar att endast 7 procent av dessa glasögon kan användas, för när man väljer glasögon är det inte bara dioptrier som måste tas med i beräkningen – en bekväm, ansiktsanpassad form på glasögonen samt glasens storlek och tjocklek är mycket viktiga parametrar och det är svårt att matcha alla dessa exakt. På detta sätt fördubblas enhetspriset jämfört med ett nytt par glasögon”, hävdar Juzėnaitė.

Linser förorenar inte mindre

Även om en lins bara väger 0,03 milligram, står de för så mycket som 0,5 procent av allt globalt avfall.

Vid första anblicken kan månadslinser tyckas vara ett bättre val än endagslinser, som kräver 365 par per år, men det är en myt. Endagslinser inklusive pappersförpackning, behållare och folie, genererar cirka 1 kg avfall årligen. Månadslinser inklusive vätska till dem, genererar cirka 0,87 kg avfall. I detta avfall ingår inte det som används vid leverans av linser till försäljningsställen eller till mottagare som har beställt dem online.

Enligt Juzėnaitė ska glasögon och kontaktlinser sorteras enligt återvinningssymbolerna på förpackningen. Om det inte finns några sådana symboler bör de kastas i avfallskärl utan källsortering.

”Linser bryts ned extremt snabbt när de kommer i kontakt med mikrober från biologiska reningsverk, så när de spolas ner i toaletten förvandlas de till mikroplast,” säger läkaren.

Synkorrigering med laser är ett hållbart val

Metoderna för synkorrigering är inte begränsade till glasögon eller kontaktlinser. Vid myopi, långsynthet eller astigmatism kan problemen lösas genom synkorrigering med laser.

”Proceduren är extremt snabb, effektiv, ekonomisk och hållbar över tid. Under laseroperationen används ögonbedövande droppar, vilket eliminerar behovet av vanliga smärtstillande injektioner eller dropp. Detta underlättar för patienten och vi förorenar mindre med medicinskt avfall”, säger Juzėnaitė.

Genom samarbetet med ett par av de äldsta och ledande tillverkarna inom medicinsk optikindustrin och lasrar, ”Schwind eye tech-solutions” och ”Carl Zeiss AG”, kan vi enligt mikrokirurgen vara säkra på att dessa företag gör allt för att utveckla hållbara, miljövänliga produkter varje år. Under operationen arbetar lasern i bara några minuter, varefter patienten kan leva ett fullt liv utan ytterligare synkorrigeringsåtgärder. Vanligtvis räcker en operation för att återställa synen, men vid behov kan proceduren upprepas helt riskfritt.

”Var och en kan välja metod för synkorrigering – laser, glasögon eller linser. Väljer du glasögon eller linser är det viktigt att kassera dem korrekt. Det beror på de val vi gör i vardagen, vilken planet vi lämnar till kommande generationer”, sammanfattar läkaren.

Välkommen att fylla i ett gratis frågeformulär och ta reda på om synkorrigering med laser är lämpligt för dig: www.lirema.se/online-forundersokning